Två nördar på fotoresa i Skottland Del 1

Det började för några år sedan, när jag och en gammal vän

fann varandra igen, genom vårt gemensamma intresse för Finskstövare.

Sen visade det sig att vi också hade fotografering som ett stort intresse.

Så för två år sedan var vi på vår första fotoresa och fotograferade björnar

i Nordöstra Karelen, en fantastisk upplevelse.

Nu var det dax för nästa fotoresa.

Vi är ju båda rätt nördiga, på det här med harar.

Så i år blev det Skottland för att fotografera bergs harar.

Flygresan var inga problem, men i tullen på Heathrow blev det

ordentligt svettigt, vi hade en timme på oss, när vi landat, så vi var inte

speciellt oroliga över att vi skulle få någon tidsbrist till nästa plan mot Inverness.

Men vi hade inte räknat med TULLEN, herregud !

Mycket är ju automatiskt nu för tiden, så det började med att Eva inte

blev igenkänd i självscanningen på passet, efter lite strul kom vi vidare,

till nästa anhalt.

Där togs min ryggsäck åt sidan för extra kontroll och Eva

hamnade i kroppskontrollen med visitering.

Nu gick tiden.....

ALL min packning togs ur, den var ju packad med millimeter passning

för att få plats med allt för min foto-vecka.

Så när allt åter var nerpackat, nu utan någon passning alls, så

var det bara att springa !!

Svettiga och sist, damp vi ner på våra flygsäten,

mot resans mål, Inverness

Första morgonen var vi förväntansfulla som 2 barn på Julafton.

Skulle vi få syn på några harar ?

Det tog ca en halvtimme att köra från vårt B&B till

området vi skulle fotografera i.

Naturen i Skottland är karg, men otrolig fin, även på vårvintern.

Här skulle man nog vara i Augusti, när all ljung blommar.

Men nu är det i början på Mars och

här parkerade vår fotoguide, Andy Howard bilen.

Jag frågar med förväntan i rösten, hur lång upp ska vi gå ?

Upp till snön svarar han.

VA !! till toppen ! tänkte jag, herregud !

( klickar du på bilden, så ser du snön)

Vi hade ju läst på hans hemsida att det var ca 20 min promenad.

DET är ju INGENTING !

Nu blev det 2 timmar och 20 minuter i kraftigt motlut.

Exakt här, hade både jag och Eva vår nära-döden-upplevelse,

benen kändes som stockar, svetten rann och jag trodde hjärtat

skulle stanna, av överansträngning.

Men, väl uppe var det värt vartenda steg.

Oändlig utsikt med ofantliga vidder.

Och vi hittade harar !

Här har Eva riggat upp sin kamera, ser ni haren ?

Här är min bild, på haren vid samma tillfälle.

Den här bilden tog Eva på mig, med mitt för dagen

lånade 600 mm objektiv.

Vi tog helt fantastiska har-bilder.

Harar är inte speciellt aktiva i dagsljus, men ungefär var

20 minut gjorde den något, typ gäspade, sträckte på sig eller

om vi hade en himla tur, flyttade på sig några meter.

Så vi hade gått om tid att se på naturen, prata och äta.

Det var väl här som vi skrattande tittade på varandra och konstaterade

att vi nog är lite nördar.

Men man har lov att vara lite nörd, bara man har kul.

Det blev en lång första dag i bergen.

Och jag är så nöjd över de bilder jag tagit, ca 2000-tusen,

blev det på 4 dagar.

Så det är bra med några regndagar som här i Strömstad

i dag, då hinner man fixa lite med bilderna.

I höst har Eva och jag tänkt att göra en almanacka med

våra bästa harbilder från resan, om det finns något intresse.

Det blir 2 inlägg till från vår resa.

Vi hade ju turen att få fotografera lite fler djur, inte bara harar