Veckan startade ju i total moll, första 6 dagarna
hade vi ut 4 harar och hade en sammanlagd
drevtid på 14 minuter, på alla 4 dreven.
Men de 3 sista dagarna har det äntligen hänt något.
I fredags jagade ju Irma.
På lördagen hade vi därför Så stor tro
på att Asta skulle få ut en hare.
Släppte "som vanligt" 06.30 Asta kom i slag
nästan med en gång, men slagen såg efter ett tag väldigt märkliga ut.
GPS är ju både på gott och ont.
Utan GPS kunde jag ju suttit där lycklig och fantiserat om att hon gick på harslag, Asta gick på slag i över 2 timmar, utan GPS hade jag inte sett det jag nu såg.
Men nu satt jag där med min GPS och såg de otypiska harslagen, rakt ut tillbaka, rakt ut tillbaka, utefter sjökanten, upp i skogen, blev några små
"Svirrar" som gjorde att jag blev osäker...igen.. på om det kanske var hare ändå....
rakt ut....ut....ut..drev !!
För he......Eva få stopp på drevet....
nu tog det slut, helt av sig självt,
efter endast 10 min uppe i ett rävgryt.
Sen var det bara att kämpa sig upp och försöka få kopplat Asta,
det gick ju bra....mötte henne 300 meter upp i backen,
då hon passerade mig på 30 meter, bara att ringa Trond så han fick kopplat
henne när hon kom ner på vägen.
In med Asta I bilen.
Nu var vi tillbaka på ruta 1, ihop med
regnet och min matlåda med tom mazarinform,
var livet på topp...
Ut i skogen med lilla Pointern, så befriande
att sakta röra sig genom den höstdoftande och
blöta terrängen och se det lilla vita strecket som far
fram i total lycka.
Plötsligt står hon !!
Både jag och Trond blev så överaskade och allt gick
ju ganska snabbt, så den exakta ordningsföljden
i starten är jag inte helt säker på, men Trix kastade sig fram,
fågeln flög upp, Trond sköt och ner föll en Järpe.
NU jäklar va livet på topp !!!
Det här var Trix 7 mån, första fågelsituation .
Efter att både Irma och Zaaga varit
lösa och solen nu tittade fram.
Så fick det bli middag i skogen.
Vi släppte Asta så hon kunde springa av sig lite.
Mitt i middagen skriker Asta i och förbi
brasan kommer en hare hoppande.
Nu jäklar, ut med bössor och patroner :)
Haren, en liten en sprang längs sjökanten, in
I ett röjt område fullt med nedfällda småbjörkar,
tillbaka längs sjökanten, förbi Trond som valde att inte skjuta
då han tyckte den var så liten.
En runda ut i skogen, ut på vägen, dubblade
och gick upp i åsen, där blev det tvär tyst.
Jag tyckte jag hörde lite gnyende, så jag tänkte
att Asta kanske fastnat i någon pinne med GPS västen,
jag stretade mig fram bland ris, omkullfallna tallar och stenblock.
När jag kommer fram är det bara bakbenen som
sticker ut under ett stort stenblock, tur att vi sett haren annars hade vi väl trott
att det var räv nu igen.
Drevet varade iallafall i ca 45 minuter
utan något tappt.
Det blev en lång och händelserik
dag, trots allt 😃
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar