tisdag 29 december 2015

4 dagar på hytta och nu har det HÄNT !!

Juldagen lämnade vi Sverige och våra usla jaktmarker
för 4 dagar  på vår hytta.


Första morgonen bjöd på strålande sol och -4 grader.
Som vanligt hade jag ett hopp om att Asta ska ha turen 
att springa på färska harslag


Alla vägar in i terrängen såg ut så här,
så det var totalt omöjligt att ta sig till favorit platserna



men uppe Vestlia brukar det finnas hare
Så vi tog oss upp dit.


Jag och Asta gjorde som vanligt, jag sitter, hon söker ut
när hon kommer inom och ser ut att ha tröttnat, förflyttar jag mig
utanför hennes sökområde och hon jobbar vidare....

( Irma fick som vanligt ut en hare som vi lyssnade på, Asta bryr sig inte
ett dugg om att hennes mor jagar en bit bort)


Dag 2 började det att snöa


Äntligen !, här tror jag att Asta hittat harslag, svansen går
och hon jobbar frenetiskt.
Men efter 1 timme verkar ivern försvinna.
Nu kommer också Irmas drev in i vårt område, så
vi väljer att sakta gå därifrån.

Irma fick dötappt i isväg.


Dag 3
Spårsnö, om vi har tur är det någon hare som varit ute
och hoppat.


Nu kan ni tänka er hur vägarna var, det var till och med livsfarligt att gå,
 innan snön kom såg man
ju vart isen var, nu såg det förrädiskt fint ut.


I skogen går det hyfsat att ta sig fram.
Och nu fick jag också se vad Asta gick på slag på
EKORRE !!!


Herregud så besviken jag blev.
Överallt hade de små gynnarna skuttat fram,
Var även små hård trampade betes områden.
Jag försökte gå och komma ur området. men
det var Ekorrspår ÖVERALLT.

Det blev ju inte bättre av att Curt med Assar, Tommy med Alma
och Kent med Aina ringde och berättade, att nu hade deras hundar
tagit ut själva och drivit.
Sverkers Alicia och Arnes Aron har ju jagat många gånger redan

Nu var jag så less på att trampa runt i skog och mark utan resultat,
Givetvis är jag och Trond jätteglada att det går bra för våra valpköpare
men det hjälper ju inte på humöret ner ens egen hund går på Ekorre slag.

Som tur är har vi ju Irma, så även denna dag fick vi lyssna
på henne, Asta och jag.

Irmas hare hoppade tillslut in i en husgrund uppe på Vestlia.
Något vi har sett han har gjort förut


Dag 4

Nu hade vi bestämt att Irma skulle få vila och
att vi enbart skulle släppa Asta, om vi hittade några harspår.


Vi hade en otrolig tur, bara några 30-tal meter från där vi 
parkerat bilen, gick det relativt färska spår.
Vi släppte Asta och hon följde genast på spåret.
Vi följde sakta på allt eftersom Asta forserade i spåret.
Asta kom fram till en betesplats och hittade utspåret, hon
drog i väg ca 150 meter, helt plötsligt hörde vi några glesa skall.
VILKEN LYCKA !!
Klockan var nu 9.50

Det som sen hände trodde vi båda aldrig kunde hända.

Drevet gjorde en stor runda, med gles skallgivning, Asta jagade lugnt och spårnoga,
  drevet gick nästan tillbaka till upptaget, 
sen vinklade haren rakt upp i åsen.
Vi var nu tvungna att hänga på drevet, som nu var på väg ur hörhåll.
Hon hade några mindre tappter som hon löste som en erfaren hund, genom
att ringa metodiskt.
Vid ett tillfälle satt haren, så hon fick syn kontakt, hon fick ett
 påstick och sen gick drevet jämt och hon skallade under en period
som en vuxen hund.


Vid ett tillfälle fick hon en längre tappt, efter ca 30 min ville Trond se vad hon gjorde
 och gick in i området
han fick då se harspåren inne i en tätare granplantering och hur Asta kom tyst i spåret.
Allt eftersom hon forserade i spåret kom skallen tätare.
Haren passerade mig på vägen och drevet gick sen flytande och
vi hörde henne bra på 440 meter trots lite snö på träden.
Tillslut blev det dötappt, vi satt kvar nere på vägen 400 meter från tappten,
för att vänta på Asta, det dröjde nästan en halvtimma innan hon kom ner.
Vi var så glada, hon fick smörgås och en massa beröm.
Vi hade nu tänkt att ge oss för dagen, men det hade inte Asta, hon drog tillbaka
upp i tappten och jobbade på 

Tillslut visslade vi in henne, kopplade och gick till bilen

Vilken dag !!





Vi har aldrig varit med om, på någon av våra andra hundar
att de har presterat något liknande på deras första drev.
Asta jobba självständigt från 9,30 till 11,32 utan någon som helst
hjälp eller stöd från oss
Hon fick faktiskt ihop till ett 3.e pris på sitt första hardrev

Lyckan är total :)
Äntligen fick jag utdelning för alla våra dagar i skogen

Inga kommentarer: